precissomallaandra

Precis Som Alla Andra

Det är jag. Jag skiljer mig inte ur mängden. Jag syns så där lagom mycket, kanske så någon kommer ihåg mig; "du vet, den där tjejen som satt en bit bak i klassrummet med konstiga frisyrer som pratade en hel del"

Jag är en mästare på att undvika konflikter, en mästare på att tviva på mig själv utan att visa det. Jag är den där sociala tjejen som pratar med alla men som alltid går hem själv och inte har några riktiga vänner. Som alla känner men ingen vet någonting om. (för om någon visste mina hemligheter skulle de undvika mig ännu mer)

Hon, den där borta, som heter någon alldagligt, som går med blåa jeans, men du vet, den där tjejen som aldrig hänger med på festen för hon måste upp tidigt dagen efter. Jag tror hon gillar hästar... o jag tror hon kräker efter lunchen... Men du vet, hon där, tjejen i 9b.

Nu går jag inte i 9b längre, nu är jag mycket äldre än så, men beskrivningen stämmer fortfarande. Jag är hon där som är som alla andra, som ingen känner på rikttigt, som inte passar in i något fack, som bara är. Förvirrad och tudelad med ett yttre jag och ett osäkert inre. 

Bloggen jag skriver här håller jag anonym, för här är jag mitt inre osäkra jag. Bloggen är mitt lufthål, min ventil kring allt jag inte kan säga och visa för andra. Allt som inte passar en självsäker, målmedveten och glad tjej som mig. Allt som timme efter timme, dag efter dag måste döljas för att ingen ska förstå att jag är ett litet ensamt freak. 

vissa inlägg är lösenordsskyddade men för er som förstår vad mycket av bloggen handlar om kan ni nog lista ut det.